New York. Det är något speciellt mellan mig & den staden. Känslan av att ha varit ifrån New York så pass länge som jag nu varit är konstig. Det finns ett pirr i magen som kryper sig på utav bara tanken av att åka dit igen. Jag måste dit – och jag ska dit. Så är det bara.
Första gången jag satte ned min fot på amerikansk mark var den 1 januari 2013. Anton & jag hade planerat resan till New York i flera månader och på nyårsnatten var det dags. Trots en flygresa på närmare 13 timmar på grund av förseningar och fel på flygplan så var det de bland de bästa timmarna i mitt liv. Jag minns hur jag satt där vid fönsterplatsen på rad 24. Det var mörkt ute, men långt borta kunde man börja se ett ljus. Ett ljus som blev allt starkare. Något sken upp och samtidigt som Alicia Keys – Empire State of Mind började spelas i mina lurar såg jag staden för första gången. En riktig sådan där cheezy filmscen, och jag skrattade till lite för mig själv över hur surrealistiskt allt kändes. Hela stunden var som påhittad och det var i den stunden som den där obeskrivliga känslan överöste mig för första gången. Och just den stunden kommer jag aldrig att glömma.
Det var bara början på en kärlek som jag aldrig kommer att kunna släppa. Det första mötet med en stad som verkligen har etsat sig fast i mig. Det har blivit min stad och den staden jag varje dag drömmer om och strävar efter. Jag ska dit och förverkliga en av mina stora drömmar. Och jag ska göra det inom en snar framtid. Att ha drömmar är bra, och att jobba mot de är något ännu bättre. Känslan av att arbeta framåt och ha något att sträva emot är oslagbart. Den där reseguiden för alla som, liksom jag, älskar inredning, design & arkitektur. Guiden som jag har planerat, skissat och arbetat på ända sedan jag landade på svensk mark igen den 8 januari 2013 är klar. Den där guiden som ska vara det självklara valet för er alla därute. Den där ni hittar allt ni behöver och lite till. Den är redo att genomföras. Den ska genomföras. Det ska jag se till och arbeta för. Arbeta hårt för. Och jag är mer redo är någonsin!
Skulle ni vara redo att följa med på resan? NYA HEMMETS NEW YORK?
Och hörrni, det viktigaste av allt – glöm inte att följa era drömmar! Även om det vissa dagar kan kännas omöjligt eller om folk kanske tycker att ni är helt galna (vilket några av er säkert tycker jag är efter det här inlägget). Gå er egna väg, bry er inte om andra, gör det ni mår bra av och sikta högt! Drömmar är till för att förverkliga.
Självklart skulle jag följa med till mina drömmars stad!
Jag är 22 år gammal och pluggar till inredare på distans medans alla jämnåriga är i Lund och pluggar ekonomi. Har flera gånger fått ”försvara” mitt val av utbildning då jag går emot strömmen. Inte mig emot då jag VET att det är det här jag vill göra. Det är i den här branschen jag hör hemma! Våga gör verklighet av era drömmar, det är så värt det!
Vi har nog samma dröm jag och du! Tror ingen förstår mig när jag börjar prata om mina drömmar och intresse för inredning design och arkitektur. Varje gång jag nämner att jag ska läsa vidare på högskola och söka till program med inriktning inredning och design får jag alltid samma förvirrande uttryck. Jätte svårt att förklara min passion för någon. Men jag känner en stor glöd i mig som bara brinner för allt det här. Önskar dig verkligen all lycka till!
Hana